Jag hatar verkligen att bråka med min mamma.. Det känns som att jag bara får henne att må dåligt och känna sig värdelös. Jag kan slänga ur mig elaka saker utan att ens hinna tänka efter och det är så jävla fel. Samtidigt så känns det som att hon inte förstår heller.. 

Jag vill kunna prata med mamma om hur jag känner, hur dåligt jag egentligen mår och att jag fortfarande skär mig. Men, samtidigt så vill jag inte att hon ska behöva oroa sig.. Hon mår redan själv dåligt och har mycket att tänka på, så varför ska jag då belasta henne med mina problem? Göra så hon blir ännu mer orolig över mig och rädd att jag ska göra nånting riktigt dumt, varför?

Jag kan bara inte göra det. Jag kan bara inte visa för henne hur dåligt jag mår. Jag vill inte, även fast jag kanske borde..

Vill bara skära sönder huden på mina handleder, känna den fysiska smärtan som bedövar den psykiska. Men vill inte att mamma ska se.. Hon skulle bara bli så ledsen, så orolig.. 

Nej. Måste tänka på mamma, får inte göra så hon mår ännu mer dåligt..