Jag blir bara så fascinerad över hur vuxna människor med ÖVER 20 års arbetslivserfarenhet kan sitta och påstå att det är vi alla andra som inte förstår när det är den/de personen/rna som inte förstår vad till och med chefen säger. Jag blir bara så fascinerad hur man kan sitta och hånflina och påstå sig vara den med bäst kunskap när man egentligen är mest okunnig och falsk, och sen vara den som predikar för oss andra att vi ska prata MED varandra och inte OM varandra, att vi alla tillsammans måste granska sig själv och sen gå in med en positiv inställning till att vi vill ha ett bra klimat på arbetsplatsen och i arbetsgruppen, att vi måste sluta snacka skit. Jag blir bara så jävla fascinerad över hur man kan bete sig så här men i nästa sekund, 5 minuter efter mötet avslutats där vi tog ett GEMENSAMT beslut att lägga av med skitsnacket, ställa sig utanför och snacka skit IGEN, kalla oss andra som jobbat längst att vi är snorungar, att vi är "minichefer" som tror att vi kan allt men att vi i själva verket inte fattar nånting. FY FA-AN säger jag bara. Jag blir bara så jäääävla fascinerad.

Det är så jävla typiskt lågavlönade yrken och arbetsplatser med mindre arbetsgrupper när man inte har en chef som håller tyglarna hårt och kort från första början och visar vem som bestämmer när det börjar ny personal. Jag förstår bara inte hur man kan bete sig på ett sånt sätt där man visar noll respekt för en chef. Jag förstår bara inte. Hur kan man dessutom komma till en arbetsplats som nyanställd med 6 månaders provanställning och redan första veckorna bete sig som idioter rent ut sagt? Jag förstår bara inte.. Jag blir bara så fascinerad. Snart tappar jag hoppet om mänskligheten totalt känns det som..

Och det här med att man är en av de som snackar mest skit men när man är ensam så slickar man röv uta-ba-faaaan?! Jag säger som Mange - hoppas min röv var riktigt jävla skitig! Sitta och predika för mig och överösa mig med beröm och positivitet, säga att jag nu är den som kan mest när 3 kollegor slutar, att jag måste dela med mig av den informationen jag har, dela med mig av den erfarenheten och kunskapen som jag har eftersom jag jobbat längst nu och känner brukarna och verksamheten bäst. Ge mig beröm och säga att jag är en "såån fiiiiin och oerhöööört duktig tjej" - Lägg av för fan. Sånt här beteende är bara så jävla patetiskt, för det skriker osäkerhet och att du känner dig "hotad" för att du märker att jag kan mer. Jag må va ung, hälften så gammal som dom här människorna, men jag har fan så mycket mer vett innanför pannbenet än vad dessa människor någonsin haft och kommer ha. Varsågod, kalla mig "minichef" Om du vill, kalla mig snorunge. Men jag kommer alltid ligga steget före i kunskap om den målgrupp vi jobbar med. Tvi säger jag bara!

Hur som helst så har jag precis bäddat ner mig i sängen nu efter en kall dusch, jag har nämligen jobbat idag och ska jobba imorgon igen. Det är egentligen min lediga helg men jag hoppade in och jobba extra och bytte timmar så jag slipper jobba nästa helg. Och vet ni en sak? Imorse när jag åkte till jobbet så var jag lugn. Jag hade inte ont i magen. Jag hade inte ångest över att möta mina kollegor. För den här helgen slipper jag träffa dessa människor som orsakar all ångest, och det är så jävla skönt! Får man säga så? Oops.. Jag vet att jag inte uppdaterat på hela veckan, men det har varit väldigt turbulent och funnits väldigt lite energi och motivation till att ens stiga upp på morgonen. Men that's life, eller? TJA!