För igår var en dag som jag faktiskt borde vara glad och stolt över. Självklart var jag glad igår då jag hade en människa vid min sida som får mig att må bra, en person jag tycker om att vara med. Men trots det så gick det inte att vara så glad som jag faktiskt ville och borde ha varit. Och ni kanske tycker att det låter luddigt, stört och bara korkat av mig att inte jubla och skrika ut till hela världen med lycka vad jag åstadkommit och vilken kämparglöd jag har. Men för mig så är det en stor del av den jag varit som försvinner längre och längre bort och nästan glöms bort ibland. 

 Igår var det min 3 årsdag. Exakt på dagen då jag varit helt skadefri i 3 år, 1096 dagar. Och det är stort. Det är helt fantastiskt, och fyfan vad jag är bra! 

Men varför sitter jag här och gråter nu då? Varför har jag sån ångest? Varför kan jag inte skratta och jubla över något som är så jävla bra? Självklart är jag stolt över mig själv, men varför känns det då så tungt när det är 3 år av kämparglöd och viljan att leva och inte bara överleva? Varför har jag önskat hela veckan att denna dag aldrig kommit? Jag har inte känt mig redo. Varför vill jag backa tiden nu när jag väntat hela sommaren på denna dag? Jag har räknat ner dagarna, timmarna och nästan varje minut på att få fira det här. Men inte nu, snälla backa tiden!!

Att skada mig själv var mitt liv i nästan 10 år. Det var min drog, mitt beroende. Efter varje gång så lovade jag mig själv och alla andra att aldrig göra om det. Men det tog inte länge innan jag var där igen med något vasst mot min hud och lät ångesten rinna ut ur kroppen. Det var en sån stor del av mig, det var den jag var. Tjejen med sår och ärr, hon med ångest som alltid var så deprimerad och negativ. Och jag skulle ljuga ifall jag sa att jag inte saknade det ibland. För än idag så händer det att jag måste stoppa impulserna att göra "en sista gång". För som jag sa så var det min starkaste drog, mitt beroende. Men jag har lovat mig själv att aldrig mer göra min egna kropp illa på det sättet. Och det tänker jag fortsätta hålla. Det är lite därför jag inte förstår varför jag känner som jag gör nu. Kan det ha och göra med rädslan för ett återfall? Kanske. Jag vet inte. 

Hur som helst så ska jag försöka dämpa ångesten med lite medveten närvaro, för det brukar funka ganska bra för mig tack vare terapin jag gick i. Tack för att du tog dig tid att läsa, jag vet att det kanske är lite luddigt, men det är det för mig också. 

Godmorgon på er! Jag har tänkt hela helgen att jag ska uppdatera men varje gång har jag stängt ner och lagt bort telefonen igen. Men lite kortfattat om hur helgen sett ut: I fredags jobbade jag 8-14, sen åkte jag och förtidsrösta och efter det så åkte jag till Julita. I lördags hamnade jag på 50 årsfest med god mat, dryck och trevliga människor om än jag knappt kände någon. Igår var min alldeles egna 3 årsdag, men jag försökte att inte tänka på det så mycket för att jag haft en del ångest över det om än jag egentligen inte behövt ha det. För jag va inte ensam, och dagen och kvällen blev trevlig ändå.

 Idag ska jag jobba 14-20 och sen ska jag åka till Arlanda för att hämta Jennifer och Niklas som kommer hem från 1 veckas semester i Albanien. Tänkte strax göra mig i ordning och packa ihop väskan för att röra mig hemåt mot Malmköping igen. Tror jag måste ta lite smärtlindring när jag kommer hem så jag klarar av att jobba, har haft så fruktansvärt ont i ryggen under helgen och inatt har jag vaknat flera gånger pga det och att armarna domnat bort. Jag borde verkligen kontakta en naprapat nu då jag troligen har nerver i kläm i nacken. Men som sagt så är jag expert på att skjuta fram grejer.. 

Hoppas ni haft en bra helg och att ni får en fortsatt bra måndag!

God morgon på er! Då var helgen slut och en ny vecka är kommen. Jag ligger här i sängen med min 3e kopp kaffe och kollar på en gammal serie, är så skönt att vara ledig idag och inte ha en massa måsten. I lördags efter jobbet så var det dax för sista trubaduren på campingen och bartömning, och vilken kväll det blev! Det var mycket folk vilket jag förstod att det skulle vara och jag hade väldigt trevligt med mina vänner och kollegor. Igår jobbade jag 15-21 och när jag slutade så packade jag väskan och åkte hemifrån. Har faktiskt inte varit hemma speciellt mycket det senaste veckorna, befinner mig nämligen i Julita c.a 5-6 mil från Malmköping hos en vän. 

 Denna vecka jobbar jag bara onsdag, torsdag och fredag och utöver det har jag ingenting planerat. Lär nog kanske inte vara hemma så mycket heller, det återstår att se. Skulle nog behöva åka och rösta någon dag denna vecka också, förtidsrösta. För på söndag är det en speciell dag för mig själv, men det får ni veta då. Jag måste iallafall försöka komma på vad jag ska göra den dagen för det ända jag vet är att jag inte vill sitta hemma själv, jag har tillräckligt mycket ångest, oro och rädsla över den dagen. 

Hur som helst så kommer jag inte göra många knop idag, lär nog ligga här i sängen hela dagen. Duscha ska jag nog göra också men det får bli senare. Ska väl försöka börja fundera och skriva ner lite om vad som hänt det senaste åren också för en liten update här på bloggen, då det förut handlade om väldigt mycket depression och ångest vilket det inte kommer göra nu. Men det är en process som kanske kommer ta ett tag och bli lite jobbig. Så ha tålamod.

Ha en fortsatt bra måndag!

Hallå där!

Som rubriken lyder så är det min jobbhelg, har ett långt arbetspass idag på 12,5 timmar. Men om man ska jobba så kan man lika gärna göra det hela dagen, right?

Hur som helst så var jag och min kollega och bästa vän på trubaduren nere på campingen igårkväll efter jobbet och tog några öl. Det märks att säsongen är över då det varit lite folk de senaste helgerna, men nu ikväll lär det nog vara en hel del människor då det är sista trubaduren och bartömning. Och ja, självklart ska vi dit. Det är i stort sett det som finns att göra här i byn på helgerna under sommaren, annars är det helt dött.

jag har funderat och funderat sedan igår på det här med att blogga, och det känns helt okej faktiskt. Tänkte berätta lite framöver hur mitt liv sett ut det senaste åren- vad jag gjort, hur jag klarade mig igenom det helvetet jag levde i, min psykiska ohälsa och allt där emellan. Men det kommer bli ett väldigt långt inlägg så jag får se när jag tar mig den tiden, har väldigt lätt för att skjuta fram saker och alltid göra en massa andra saker istället för det jag borde/måste göra. Haha.. 

Ha en fortsatt trevlig lördagskväll, det kommer jag ha!