Orkeslös, panikångest och tunnelseende
För tillfället försöker jag hålla mig sysselsatt och lugn, men det är svårt när stressen sitter i dygnet runt. Trots att jag är sjukskriven sedan en vecka.. Ja ni läste rätt.. Jag har välkomnat den omtalade väggen med en rejäl smäll. Utbrändheten är ett faktum, och jag känner mig bara så tom.
Tänk att den här panikångesten som var en helt vanlig dag i mitt liv förut, känns så främmande och läskig idag.. ?
Jag har försökt få en läkartid i en vecka nu pga mitt mående, men utan att lyckas. Hur jävla svårt ska det vara att få en läkartid?! Allt jag vill just nu är att bara få sova ordentligt iallafall.. Från och med måndag behöver jag ett läkarintyg, för som det ser ut nu så är det inte läge för mig att gå tillbaka till jobbet. Bara tanken får mig att få kraftig ångest och stresspåslag, huggande smärta i bröstkorgen pga stressen, andfåddhet och tunnelseende, huggande smärta i huvudet som påverkar synen och som gör mig yrslig, och på toppen av allt dessa obehagliga blackouts som gör att jag tappar uppfattningen om vart jag är och vad jag gör. Som det ser ut just nu så är jag livrädd för vad min kropp kan göra mot mig. Alla dessa fysiska grejer som börjat hända ökar panikångesten grovt. För min kropp har strejkat förut genom medvetslöshet när som helst och var som helst, och läkarnas enda förklaring då var att kroppen stänger av för att återhämta sig pga ångesten..
Just nu försöker jag bara hålla mig lugn, sysslosatt och någorlunda stabil, åtminstone tills jag får träffa en läkare och får hjälp..
Häromdagen bakade jag både snickerskakor och kanelbullar. Jag städar, plockar, fixar och donar. Möblerar, planerar, tvättar och funderar. Det lilla jag orkar. Jag scrollar på arbetsförmedlingens platsbank och slänger iväg lite CVn och personliga brev till diverse arbeten som skulle vara intressanta att prova. Allt för att tänka på annat.
Idag var jag till Eskilstuna tidigt på morgonen (kl 7) för att äta frukostbuffé lite spontant med en gammal vän från gruppterapin jag gick i för 3-4 år sedan, och det var supertrevligt! Vi umgicks hela morgonen och fram till eftermiddagen för sen var det dax att åka hem. Fina Elin!
Hur blir det med uppdateringen framöver nu då? Det vet jag faktiskt inte. Det finns massor jag skulle kunna berätta och prata om, men jag orkar bara inte som det ser ut just nu. Jag tar en dag i taget och försöker orka med det vardagliga. Och det är väl så det får bli just nu. Jag återkommer när jag orkar, när jag vet mer av en läkare, när jag kanske fått något bra besked, jag vet inte. Vi får se. Ni får ha överseende.
Ha en bra helg, tja!
Hej mitt vinterland
Denna sköna, lediga Måndag har tyvärr bjudit på en del ångest.. Jobbet har ringt mig 3 gånger varav första gången kl 06.30, då jag också blev väckt och sen inte kunde somna om. För varje gång de ringt har ångesten blivit värre så till slut klädde jag på mig och gick ut på en långpromenad i högt tempo med musik i öronen på grusvägar för att koppla bort allt en stund. Givetvis började det snöa jättemycket så till slut vände jag om och gick hem igen.
Jag har känt mig ganska matt i kroppen hela eftermiddagen och kvällen, jag är lixom helt slut och somnade nästan i soffan efter middagen trots att jag inte gjort speciellt mycket idag förutom promenaden i förmiddags. Visserligen har det varit stressiga och jobbiga dagar senaste veckan, men tror nog att ångesten sugit åt sig en del av min kraft idag.
Anyway, imorgon är en ny dag med, förhoppningsvis, ny energi. Om jag vaknar tidigt så åker jag nog in till gymmet en sväng då jag brukar känna mig piggare efter det plus att det dessutom är en vecka sen jag var där. Ha en fortsatt trevlig kväll hörni!
Hejdå Luleå
Då satt vi i bilen igen på väg hem till Sörmland efter den här korta visiten. Det har varit så skönt att komma bort från allt och umgås med familjen och få en massa energi om än det varit svårt att släppa jobbet för att jag vet att det är kaos..
Gårdagen bjöd inte på en enda lugn stund då vi först åkte till min bror för att hämta honom, sen stanna vi på storheden för att fixa presentkort till mamma och vin och lite annat. Efter det stannade vi en sväng hos farmor för att ta en snabb kopp kaffe och kramas lite mer med henne och faster Lena innan vi åker hem. Efter det gjorde vi ett snabbt stopp på Coop för att köpa kort och sen lite drickbart till hemresan och där träffade vi mina gudföräldrar som jag inte träffat på flera år vilket var supertrevligt, och efter det var det dags för resten av alla förberedelser i lokalen inför kvällens fest. Det var en hel del att fixa och hacka då det bjöds på tacos medan mamma var hemma en sväng och fixade sig.
Kvällen var väldigt trevlig med mycket prat och skratt och mamma verkar väldigt glad och nöjd både över presenterna och att ha alla oss nära och kära där. Det enda som är väldigt tråkigt och synd är att det var en så kort visit, och Mange säger det att nästa gång vi åker upp så stannar vi iallafall en vecka och det håller jag med honom om. Det är inte så bara att sitta i en bil 100 mil upp för att sen åka hem dom milen efter bara någon dag, speciellt inte när det varit så stressigt och gått i ett dom här dagarna vi varit här. Men det har varit supertrevligt och jag är så glad över dessa dagar tillsammans med mina nära och kära!
Vi räknar med att vara hemma ikväll någon gång vid kanske 19 tiden, men det återstår att se då vi inte vet hur mycket trafik det kommer vara och hur vädret kommer vara. Men vi har inte bråttom utan det tar den tid det tar. Vi är just nu snart i Umeå och det snöar för fullt och blåser ordentligt här, och vi tänkte väl att vi skulle stanna kring Sundsvall för att tanka, kissa och äta då vi inte har någon matsäck nu utan bara lite läsk och godis.
Hoppas ni haft en bra helg, Tja!
Godmorgon Luleå!
Här sitter jag nu i köket hemma hos pappa och Kajsa med min kopp kaffe och försöker vakna till. Jag möttes av den här lappen i köket och blev helt varm i kroppen! Gulle Kajsa, hon kommer ihåg när jag sist var upp i somras att jag inte var så förtjust i deras kaffeblandning med irishbönor. Tack så jättemycket!!
Resan upp gick bra, vi rullade in i Luleå ungefär vid 2 och var framme hos pappa vid 02.15 ungefär. Slitna och trötta la vi oss båda två ganska på en gång, och jag ställde larm på 9.30 men vaknade själv vid ungefär 9 pga huvudvärk och ryggvärk. Mange ligger fortfarande och sover, stackarn som körde upp hela vägen trots att han först jobbat 7 timmar igår. Jag sa att jag kunde köra men nej det fick jag inte, tjurskallig som han är haha..
Hej mitt vinterland! Som jag längtat efter lite snö, men den här mängden räcker gott och väl. Det blir så himla ljust och fint ute, och svalt och skönt ute är det också, - 8 grader.
Nu ska jag snart väcka Mange tänkte jag, vi har en massa saker att göra idag. Vi ska bland annat möta mamma och min storebror vid festlokalen för att börja förbereda inför morgondagens fest. Hoppas ni får en toppenfredag, Tja!
MOT NORRLAND!
Äntligen sitter vi i bilen och är på väg till mitt älskade Norrland och min älskade och efterlängtade familj! Det ska bli så jäkla skönt att komma bort och bara få en massa energi och kramar av mamma, pappa, mina bröder, min farmor och faster. Varför vi åker upp just idag är för att min mamma fyller år imorgon och på lördag ska hon ha 50-årsfest. Det här blir bara som en liten minisemester för våran del då vi åker hem igen på söndag eftersom Mange måste jobba.
Alla väskor är packade och instoppade i bilen, bilen är kollad och påfylld med diverse vätskor samt extra dunkar i bagaget och tankad, och idag har jag förberett en massa mat att ha med på resan vilket blir våran middag då vi båda vill köra på och inte stanna en massa för att köpa mat etc. Jag gjorde mitt första stopp i Örnsköldsvik i somras när jag åkte upp då jag tankade och kissade och sen stannade jag ingen mer gång fören jag var framme så det är väl lite det vi försöker sikta på.
Jag är så himla glad och exalterad för den här roadtripen för det här är första gången Mange följer med upp och det kommer bli första gången han träffar min pappa, mina bröder, farmor och faster. Min mamma har han redan träffat i vintras då hon fortfarande bodde i Malmköping. Det ska bli så himla kul och trevligt, verkligen. Gud vad jag är glad! Full med fjärilar och pirr i hela kroppen!
Ni får ha en fortsatt bra torsdag, själv kommer jag som sagt sitta i bilen fram till typ 2-3 i natt beroende på väglag, trafik etc. Tja!
Hejdå Oktober, Hej November
Fick en liten påminnelse av min kära mor att jag inte bloggat på ett tag, förlåt för det. Hej förresten, hur mår ni? Hur har oktober varit för er? För mig har det varit kaos. Det är mycket som hänt, och mycket som kommer hända framöver. Jag har ju berättat lite om hur turbulent det är på jobbet, hur fascinerad jag blir av hur vissa människor är funtade. Och den 18e oktober fick jag nog..
När jag får kastat i ansiktet att jag är dum i huvudet upprepade gånger så tappar jag lusten totalt. Den 18e oktober ringde jag chefen, och med gråten i halsen sa jag upp mig. Det är självklart väldigt många olika faktorer som är anledningen till att jag faktiskt tagit det här steget nu, jag har varit på väg att säga upp mig hela det här året men inte gjort det p.g.a att jag inte haft något annat jobb att gå till. Men nu orkar jag inte längre. När något tar mer än det ger så är det dax för förändring. Och det är väldigt många känslor och tankar just nu, såklart. Vemod, rädsla, lättnad. Men allting löser sig, och det känns faktiskt bra att ha tagit det här steget nu. Jag måste göra det här för mig skull. Det är ingen som tackar mig när jag ligger där på golvet, i sängen eller i soffan och panikgråter med ångest som omfamnat hela min kropp. I slutet av dagen så är det jag och mitt eget mående som spelar roll. Det är dax att tänka på mig själv och följa magkänslan och hjärtat.
Då kanske ni också undrar: "Har du fått ett nytt jobb?" "Vart ska du jobba nu då?"
Nej jag har inte fått ett nytt jobb, än. Jag var på intervju i Eskilstuna men p.g.a min icke kompletta gymnasieexamen så fick jag tyvärr inte det jobbet. Men eventuellt att jag blir vikarie på lite boenden etc då jag kontaktade den rekryteringsansvarige om att jag sagt upp mig och är intresserad av timanställning också. Och det finns jobb överallt, jag är inte orolig att jag inte kommer hitta jobb. Det är stort behov av vikarier överallt inom vården så det löser sig. Jag söker fortfarande jobb var och varannan dag och jag ska eventuellt träffa en studievägledare för att ta tag i studierna och börja plugga till undersköterska. Allting löser sig. Just nu försöker jag mest stå ut varje dag på jobbet men det är svårt för att det är så kaos.
Nu på torsdag efter att Mange slutat jobbet så sätter vi oss i bilen och dundrar upp till Luleå över helgen för att hälsa på min familj och fira min mamma som fyller 50 år, och jag känner verkligen att jag behöver det nu och få en massa ny energi av dom för just nu mår jag inte alls bra. Egentligen borde jag inte ens gå till jobbet imorgon utan jag borde egentligen gå till en läkare. För jag är utbränd.. Men jag vågar inte, om än jag vet att jag egentligen måste för min egen skull. Men, vafan..
Jag kanske kommer vara lite halvdålig på att uppdatera här den kommande tiden men det är för att det är som det är just nu. Ni får ha tålamod. Jag kommer bli bättre, men just nu måste jag själv orka. Den här konstanta tröttheten som gnager inom mig som inte går att vila bort gör att det till och med är svårt att stiga upp ur sängen. Men det blir bra, tids nog!
Nya möjligheter och spännande utmaningar väntar!
