En sammanfattning av Juli
Jag tog en tripp till malmköping för att träffa två gamla vänner som jag festade en del med för några år sedan, sen kastrerade jag min älskade lilla Doris.
Jag tog en roadtrip upp till Luleå för att umgås med nära och kära samt att jag hälsade på farfars, mormors, morfars och fina Calles gravar.
Hemresan från Luleå gick bra, bortsett från att en annan bil kör in i mig och pajjar min sidospegel och sen smiter från platsen, jag låg i omkörningsfilen och var jämnsides med idioten när han svänger ut för att också köra om. Han kan inte ha sett mig, alltså inte kollat i "döda vinkeln", jag är bara glad att jag höll ett stadigt grepp med båda händerna i ratten för annars hade jag nog åkt in i vajerräcket. Sen har det varit fest också då en killpolare fyllde år.
Sen har jag, som vanligt, jobbat alldeles för mycket, tog lite extrapass i hemtjänsten för att jag blev uttråkad när jag var ledig ganska mycket. Studierna rullar på och slutexaminationen skrevs i Medicin 1, sen drog nästa kurs igång. Efter det körde vi lite fredagsbubbel på min balkong och mat på pinchos. Kvällen sluta med en full lägenhet av människor och fest hela natten. Dagen efter var jag chaufför och hamnade i Rejmyre.
Efter det fick Karro och Andreas semester och det var ju såklart värt att fira! Vi körde ölkubb och dryckesspel, drack glitterfisk och bubbel, sen hamna vi i Flen för att sedan återvända till Strångsjö. Mer människor anslöt och natten fortsatte med dryckesspel fram till morgonen.
Ja hörni, det är så här mitt liv ser ut just nu. Jobb, plugg och fest - Roligare än så blir det inte. Dock har jag nog jobbat alldeles för mycket och inte lyssnat på kroppen då jag för ca 3 månader sedan fick en inflammation i skulderbladet. Idag har det spridit sig och blivit en inflammation i axeln också, och förra veckan var jag hos sjukgymnast som gav mig akupunktur, tejpade och gav mig rörelseövningar. Under helgen blev det värre så i tisdag var jag hos läkaren som skrev ut starkare smärtlindring, bl.a. Oxycodone till natten - men tyvärr hjälper inga mediciner så sömnen är inte den bästa just nu då jag vaknar av att jag skriker av smärta.
Och då tänker säkert ni - men varför vilar du inte? Varför fortsätter du jobba? Jag vet inte.. Jag blir så rastlös av att bara vara hemma och still är något jag har väldigt svårt för att vara tyvärr. Läkaren skickade remiss till röntgen så dit ska jag nästa vecka, är dessutom ledig måndag-fredag och då har jag lovat mig själv att inte jobba. Förhoppningsvis klarar jag av att jobba dom här 4 nätterna jag har kvar denna vecka på sommarschemat, om än jag egentligen inte borde. Jag vet. Men dumtjurig som jag är så gör jag alltid tvärtemot av vad jag blir tillsagd, det är sen gammalt haha..
Nu har jag precis pluggat lite och pratat med läraren, så nu är det dax för lite käk och sen bara ta det lugnt tills det är dax att traska till jobbet.
Hoppas ni haft en bra sommar!
Ibland låtsas jag vara gladare än vad jag egentligen är..
Jag vet inte vem jag försöker lura mest - mig själv eller alla runt omkring, att jag faktiskt mår bra.. Men sanningen är den att dom senaste veckorna så har ångesten funnits med mig i stort sett varje dag. Och jag vill kunna säga att jag inte vet varför, men då skulle jag ljuga. Det är bara så mycket känslor och tankar som jag inte tillåtit mig själv att ha senaste tiden, som till slut gjort så bägaren runnit över. Och jag har hela tiden försökt hålla mig sysselsatt för att slippa ångesten, men vi alla vet att det inte går till 100% 24 timmar om dygnet.. Det kommer gå över, det är ingen fara. Jag måste bara deal with this shit och sluta trycka bort det och låtsas som ingenting helt enkelt!
Hej förresten. Länge sen, igen.. Vad har juni månad bjudit på? Jo, jag har jobbat alldeles för mycket(som vanligt), pluggat järnet och haft helt fantastiska dagar/kvällar/nätter tillsammans med Karro och alla andra människor som jag lär känna. Så, egentligen så är det inte så stor skillnad i mitt liv jämfört med tidigare. Bortsett från mitt mående just nu, men that's life, det går upp och ner, för alla människor. Man har dåliga dagar ibland. Och till och med dåliga veckor. Men der blir alltid bättre så småningom!
Uppdateringen i fortsättning lär väl bli lika kass som nu. Men jag ska försöka bättra mig. För plötsligt gör jag något kul som kan vara värt att dela med sig av!
Ni får ha det bra så länge!
En vecka ledigt
En vecka ledigt från både jobb och studier var välbehövligt då jag behövde ladda batterierna inför kommande studier som går över till heltid från halvtid. Och jag har umgåtts en hel del med Karro och vi har både festat och haft en spontan roadtrip mitt i natten med musikquiz och mycket skratt som slutade med en french hotdog i Norrköping kl 05.30. Men nu är det ny vecka och en massa jobb och plugg står på schemat!
Just nu sitter jag på jobbet för jobbnatt 2 av 2, och imorgon så är det introduktionsdag på eftermiddagen inför sommaren för oss vikarier. Jag hoppas även på att mitt sommarschema är klart så jag kan planera lite inför sommaren. Det enda som är jobbigt inför denna sommar är att jag, troligtvis, inte kommer kunna åka upp till Luleå och hälsa på familjen då jag tidigare under våren ställde in mina två resor upp och sa att jag kunde jobba alla veckor pga det här jävla viruset. Men nu verkar det ju som att det lugnat ner sig lite så vi får väl se. Har jag någon längre ledighet i sommar så tror jag nog att jag åker upp, för fan vad jag saknar dom..
Jag är fortfarande lite halvdålig på att komma ihåg att uppdatera här, men egentligen så händer det inte så mycket spännande i mitt liv annat är jobb och plugg. Men men, that's life!
Ni får ha det bra så länge!
Välbehövlig förändring!
Nämen hallå där! Long time no see.. Några dagar efter mitt förra inlägg så kände jag att det behövdes en förändring nu efter separationen och allt - Så jag är numera rödhårig och jag kunde inte va nöjdare!
Men, hur mår jag nu då? Hur går det med allt? Jo det går bra, jag jobbar och pluggar för fullt. Började på ett nytt jobb i april som vikarie, natt, vilket passar bra med studierna då jag kan plugga på nätterna. Första kursen är precis avslutad och nu har jag en vecka "ledigt", för på måndag börjar nästa kurs och då ökar vi hastigheten från halvtid till heltid.
Och jag mår väldigt bra måste jag säga! Allting rullar på bra, jag har kommit i ordning med i princip allt i lägenheten och jag börjar sakta men säkert hitta tillbaka till mig själv igen. Och det är så jävla skönt om jag ska vara helt ärlig. Det fanns en oro över att det skulle bli för mycket för mig och att jag kanske skulle bli utbränd igen i och med separationen, allt jobb och pluggande - men jag måste säga att allt detta som varit dom senaste månaderna har faktiskt hjälpt mig. Tro det eller ej. Men att flytta till eget och bara fokusera på mig själv och bli den bästa jag kan vara var det bästa som kunde hända. För jag har börjat inse att min utbrändhet inte berodde till största del på arbetssituationen, det var hela hemmasituationen och att jag kastade bort mig själv för att försöka hjälpa någon annan. Jag gav hela mig själv och fick ingenting tillbaka. Den här separationen var det bästa som kunde hända!
Givetvis så gör det fortfarande lite ont ibland, och ibland blir jag ledsen. Men det är okej, för jag älskade trotts allt honom med hela mitt hjärta och sånna känslor försvinner inte på bara några dagar, veckor eller månader. Men återigen, som min mor säger - allting händer av en anledning. Och det här behövde hända för att jag skulle komma på rätt bana i livet igen.
Återigen så får ni ha överseende med att jag kanske inte uppdaterar så mycket. Men troligtvis kommer det bli bättre nu i och med att jag mår mycket bättre och allt börjar falla på plats. Ni får ha det så bra så länge!
Vad är det som händer egentligen..?
2020.. Nytt år, nya möjligheter - som man brukar säga.. Hej förresten, längesen jag skrev något. Och gissa om det hänt en hel del sedan sist. Vet knappt vart jag ska börja..
Året började skit, och februari blev inte så mycket bättre till en början.. Jag och Mange har gått isär i början på februari, det är väl det "största" som hänt. Och egentligen så borde jag förstått att det skulle bli så. För varje gång vi försökte få det att funka så sket det sig igen. Men kärleken gör en blind ibland, och till en början var det han som gjorde valet men jag förstod ganska snabbt att det här är det bästa för oss båda. Vi tillsammans funkade helt enkelt inte. Och mer än så tänker jag inte gå in på.
Jag har sedan i torsdags bott i en liten lägenhet i centrala Katrineholm, och det har känts jättebra måste jag säga. Ny stad, nya möjligheter och spännande utmaningar väntar!
I mitten på februari avbröt jag min sjukskrivning för att börja jobba som timvikarie för ett privat hemtjänstföretag, trotts allt kaos och nybliven singel utan någonstans att ta vägen förutom att va kvar i huset med M. Och i mitten på mars började jag studera, till undersköterska. Så här sitter jag nu med katterna, en massa studier och en hel del jobb. Och allting rullar på bra, det här bli nog bra hörrni!
Trotts att det varit skit senaste 2 månaderna så försöker jag vara positiv, för allt som händer har en mening som min mamma säger. Det kan bara bli bättre nu, jag menar - jag har hela livet framför mig, och just nu är prio ett mig själv. Nu börjar ett nytt kapitel i livet som innebär att hitta tillbaka till mig själv igen. Jag vill bli den bästa jag kan vara. Och det är okej att vara ledsen, för det är klart att det gör ont.
Det har som sagt varit en händelserikt år hittills med mycket negativt som hänt, men jag ska försöka bli bättre på att uppdatera nu. Men ni kanske får ha lite tålamod.. Ha det bra så länge!
Julafton - CHECK!
Bingolotto slutade som vanligt utan några vinster igårkväll, förutom för Mange som vann en ny lott. Och idag har ännu en julafton passerat med både skratt, irritation och glädje. Vi startade dagen kl 9 med frukost och en fruktansvärd huvudvärk för min del, vi åt julmat till lunch (såklart) och efter det var det dax för julklappsspelet. Kl 15.00 sitter man som vanligt bänkad framför tvn och kollar på Kalle, och trots att man är lika less på skiten varje år så sitter man där med ett leende på läpparna och fnissar ibland. Och i våra familjer är det som tradition att man öppnar julklapparna efter kalle vilket vi såklart gjorde. Min bättre hälft blev väldigt glad och nöjd över julklappen jag köpt till honom som var en skäggtrimmer som han så länge sagt att han skulle behöva köpa. Vi hade egentligen bestämt att absolut inte köpa några klappar i år till varandra men jag kunde inte låta bli.
Det har varit en mysig kväll framför tvn då det som vanligt visats den traditionella "Tomten är far till alla barnen" på kanal 4. Jag har även hunnit med att prata med pappa, mamma och farmor i telefon under eftermiddagen/kvällen och önskat dom en god jul. Som jag saknar dom❤️
Nu är det dax att lägga sig efter den här långa dagen, för imorgon är det dax för nya äventyr. Hoppas ni haft en bra dag och julafton ni som firat, god natt!
Eftermiddagspromenad och julgransfix
Innan middagen tog vi en skogspromenad på ungefär en timme vilket var väldigt trevligt och skönt.
Här är huset som vi bor i som Manges mamma äger efter deras mormor, hur mysigt?!
Efter middagen kläddes granen och alla julklappar lades där under. Jag smög iväg ut till lilla stugan som jag och Mange sover i för att slå in hans julklapp då jag inte hann göra det i fredags innan vi åkte. Sen har vi bara haft en lugn kväll i soffan, samt ätit lite ost och kex nu på kvällen och spelat lite kort.
Nu är det dax att sova så man orkar imorgon då det dessutom är den obligatoriska traditionella uppesittarkvällen.
God natt!
4:e advent - Hej Åre!
I fredags så packade vi våra grejer och vid 23.30 satte vi oss i bilen och körde upp till Åre, jag, Mange, hans syster och hennes dotter. Vi kom fram igår morse vid 06.30 till huset som Manges mamma äger efter hans mormor, och då åt vi lite frukost och sen gick vi och la oss några timmar. Det var en l måugn dag igår och blev en tidig kväll eftersom vi var ganska slitna efter bilresan.
Idag har jag och Mange tillsammans med hans syster och Leia åkt en sväng in till centrala Åre och gått runt och tittat, ätit lunch på max och handlat lite. Vi var även en sväng till Duved då det skulle vara en julmarknad där men det var nog den sämsta marknad vi sett så där var vi inte långvariga. Vi åkte även upp till copperhill en sväng men det har varit så himla dimmigt idag så det har varit ganska dålig sikt, men gud så vackert och fina hus det är där!
Jag tycker att det är så mysigt här då det påminner mig om vintrarna i Luleå, 1,5 minusgrader och ungefär 3-4dm snö - alldeles lagom! Vi hoppas att det blir bättre väder imorgon så man ser bättre och att det kanske blir lite sol, vi har även pratat om att besöka tännforsen imorgon när det är ljust då det redan nu blivit ganska mörkt ute.
Ikväll får vi se vad vi hittar på, om vi åker iväg nånstans eller om vi bara är här hemma. Hoppas ni haft en bra helg och 4e advent, Tja!
Förlängd sjukskrivning, morgonträning & en ny familjemedlem
I fredags var jag hos kuratorn och hon ansåg att det är ohållbart för mig att kunna gå tillbaka till jobbet med tanke på mitt mående och läget på arbetsplatsen. Så hon beslutade i samråd med min läkare att förlänga min sjukskrivning resten av uppsägningstiden vilket är fram till den 18/1. Det känns både skönt och fruktansvärt jobbigt. Men jag vet att jag måste fokusera på mig själv nu och vila upp mig, trots att jag egentligen bryr mig mer om andra och vill finnas där för mina kollegor och brukare..
Jag fortsätter kämpa med träningen och imorse var det dax för ett benpass. Träningsvärken imorgon däremot lär inte va så kul då jag knappt kan gå nu. Men motivationen ökar dag för dag och det känns riktigt bra nu faktiskt. Jag börjar känna mig mer och mer bekväm i mig själv och alla dessa maskiner och hantlar så det här blir nog bra när jag kommer igång ordentligt.
I fredags så hämtade jag hem våran nya familjemedlem och kompis till Doris, Athena, en stor och vacker maine coon-blandning på 7 månader (lika gammal som Doris). Jag adopterade henne från ett katthem som heter livbojen som ligger i Eskilstuna, precis som jag gjorde med min älskade Kerstin. För mig kändes det helt rätt att vända mig dit igen då man inte bara räddar en katt utan 2 då du ger en ett hem och en annan en plats i jourhemmet. Athena är väldigt skygg och låter sig inte klappas än, och just nu gömmer hon sig större delarna av dagarna vilket är förståeligt då allt är nytt. Men på nätterna kommer hon fram och jamar och söker kontakt med främst Doris, så det här blir bra så småningom bara hon får landa och "bo in sig" ordentligt.
I natt var det som sagt 4e natten och i vanlig ordning väcker Athena mig vid 3 tiden, och plötsligt från ingenstans hoppar hon upp i sängen och börjar rulla sig och stryka sig mot mina ben för att sedan lägga sig, först på Mange för att sedan flytta sig och lägga sig vid mig då Mange rörde sig en del. Doris låg på mig som ni ser på bilden och båda två kurrade en del innan dom somnade. Jag själv låg vaken till sisådär 06.30 innan jag lyckades somnade om.
Nu ska jag äta lite lunch och vila mina stackars ben. Ha det bra, tja!
Godnatt min älskling...
Idag har jag låtit min allra bästa vän få somna in. Min fina Kerstin..❤️
I januari 2017 hämtade jag henne från ett katthem i Eskilstuna, Livbojen, hon hade varit hemlös och bodde på en soptipp när dom fångade in henne. Så jag visste redan när jag tog henne att hon hade mag- och tarmproblem och behövde veterinär foder. Men att jag skulle få så här kort tid med henne trodde jag inte. Även fast jag haft nästan 3 helt fantastiska år tillsammans med henne. Men hennes förflutna kom ikapp och hennes mage braka totalt, ingenting fungerade, och efter ett telefonsamtal med veterinären så kom vi fram till att det här var det enda rätta för henne. Och det gör så jävla ont. Så klart.. Men jag vet att hon slipper lida nu och det är huvudsaken..
Jag kommer få hem askan imorgon då vi valde att kremera henne, så jag har köpt en jättefina. Porslinsburk som jag ska ha som urna, och hennes halsband som hänger runt den. Mitt älskade hjärta..
Det har som sagt varit tunga dagar då jag ställt in mig mer och mer på att hon skulle få somna, och idag har jag gråtit i princip hela dagen och gosat med henne. Vi får se hur det blir med lilla Doris nu hur ledsen hon blir, men tanken är att jag ska adoptera en ny katt imorgon från livbojen för att Doris ska slippa va själv.
Ni får ha en trevligt torsdagskväll, tja!
Noll motivation...
Imorse ringde klockan 05.00, precis som igår, och precis som igår hade jag noll motivation till att gå till gymmet. Men jag krigade mig dit iallafall då jag vet att jag kommer ångra mig annars. Igår körde jag mest kondition för att mjukstarta lite och idag blev det ett tungt benpass och mage/rygg. Herregud vad otränad jag är, men fan va skönt det är när man åker därifrån. Dock lär jag få ordentligt med träningsvärk i benen då jag knappt kunde gå efteråt, men då vet jag att jag gjort nån nytta!
Jag har precis ätit en stadig frukost i form av havregrynsgröt med kanel och blåbär och ett ägg, och just nu sitter jag framför tvn med lite morgonkaffe. Igår åt jag lunch i stan med Angela och när vi är klara så kliver en kollega som slutat nyligen in på restaurangen, så vi satt kvar och pratar med henne tills hon ätit och det var supertrevligt! Det var tänkt att Jennifer skulle ha följt med också men hon hade sån huvudvärk så vi får luncha en annan dag istället.
Snart ska jag gå ner och ta en dusch för att sen starta dagen, det blir nog att dra en vända med dammsugaren och sen planera lite mat för resten av veckan tror jag, sen får jag se vad dagen har att erbjuda.
Hoppas ni haft en bra start på veckan, tja!
Dessa söndagar❤️
En sån där kväll när man tittar på film och tuggar på lite gott efter den där standard-söndagspizzan hos bengan (jag åt sallad). En sån där mysig kväll när katterna klättrar upp i knät och nästan puttas om vem som ska ligga i husses knä. En sån där kväll när jag tittar på Mange och känner hur det bubblar inom mig av lycka och värme. En sån där kväll när jag tänker tillbaka till för ett år sedan när dessa söndagskvällar blev en grej, vår grej. En sån där kväll när jag är så jävla glad och tacksam över att jag träffat en så fantastisk kille som faktiskt står ut med mig och som "får ner mig på jorden" som mamma sagt. En sån där kväll när det känns som att jag blir kär på nytt när jag kollar på honom.
En sån där söndagskväll som jag älskar. Våra söndagskvällar ❤️
2:a advent
God morgon Söndag, tänk att det redan är andra advent? Jösses vad tiden går fort! Min 5 dagars fasta är över och det gick förvånansvärt bra faktiskt. Första 2 dagarna var riktigt jobbiga som sagt då jag haft ett fruktansvärt sötsug och gått och småätit hela tiden, men resten av dagarna gick det bättre och idag känns det väldigt bra, suget efter socker är borta känns det som vilket var anledningen till att jag gjorde det här från första början. Jag har dessutom gått ner 4kg vilket va en ren bonus så imorgon kickstartar jag med träningen och ett mer hälsosamt liv då motivationen är på max!
Jag har precis ätit lite frukost och nu kollar jag på serie med en kopp örtte. Mange är iväg och hjälper sin farsa med bromsbyte på deras bil just nu och efter det får vi se vad den här dagen har att erbjuda då vi inte har nått speciellt planerat idag.
Hoppas ni får en mysig söndag och andra advent, tja!
Sjukskriven, sömnmedicin och 5 dagars fasta
I måndags kontaktade jag vårdcentralen, igen, fast denna gång vårdcentralen här i Katrineholm och inte Malmköping. Då kanske ni undrar varför jag försökt ringa till vårdcentralen i malmköping i en vecka när jag inte bor där längre utan bor i julita som tillhör katrineholm - det är av den enkla anledningen att jag fortfarande va skriven på den vårdcentralen och blev rekommenderad att kontakta dom i det akuta läget. Men i fredags fick jag nog och åkte in till vår vårdcentral här i Katrineholm och skrev under en lapp om att byta till dom, för malmköping kunde ändå inte ge mig en jävla läkartid. Jag kontaktade som sagt vc:n här i katrineholm och fick självklart en akuttid samma dag. Och nu är jag, som ni förstår, sjukskriven..
Det är väldigt mycket blandade känslor måste jag säga, men samtidigt känns det ändå skönt. För nu kan jag bara fokusera på mig själv och vara lugn och inte behöva känna stressen att snart behöva gå tillbaka till jobbet. Jag fick även utskrivet sömnmedicin, Melatonin, som jag haft utskrivet för 4-5 år sedan för det är den enda medicinen som fungerat bra för mig. Jag blev även rekommenderad att kontakta deras kurator med tanke på min historia av psykisk ohälsa så det ska jag faktiskt göra.
Dessa dagar har jag bara varit hemma och fixat och donat med lite mer julpynt, byte av gardiner, samt bara tagit det lugnt och vilat. Jag har varit extremt trött och frusen sen i måndags eftermiddag men det kan bero på att jag går på ett 5-dagars fasteprogram just nu. Och nu är det halvvägs genom dag 3 och det börjar faktiskt kännas väldigt bra. Den värsta hungern är borta, sötsuget efter att tugga på något hela tiden har börjat försvinna och det känns allmänt bra i kroppen, om än jag som sagt är lite trött och orkeslös. Men jag kämpar på, och motivationen till att ta tag i en hälsosammare livstil ökar hela tiden och det är precis vad jag var ute efter när jag beställde hem det här paketet!
Nu börjar det snart va dax för middag i form av kokande vatten, grönsaksjuice och en halv tärning grönsaksbuljong, men först en liten powernap! Ha en fortsatt bra onsdagskväll, Tja!
Babyshower och 1:a advent
Idag hade vi en överrasknings-babyshower för min fina vän Jennifer, och det var sååå trevligt och mysigt med god mat, dryck, sällskap och diverse lekar. 
Det har varit en supertrevligt eftermiddag i malmköping, om än det var väldigt ångestladdat och tungt att åka dit p.g.a jobbet. Men tack vare alla fina vänner och bekanta så kunde jag slappna av och vara här och nu.
Under förmiddagen idag och nu för en stund sedan så har jag plockat fram lite julpynt och tänt första adventdljuset, satt upp julstjärnor och bytt gardiner, samt tagit fram lite av mina grejer jag haft nerplockat i kartonger från lägenheten och flytten. Imorgon ska jag fortsätta fixa då jag behöver köpa mer gardiner till vardagsrummet samt få tag på någon form av pall eller stege jag kan använda i trappen för att få upp en lampa i fönstret.
Hoppas ni haft en bra helg!
Orkeslös, panikångest och tunnelseende
För tillfället försöker jag hålla mig sysselsatt och lugn, men det är svårt när stressen sitter i dygnet runt. Trots att jag är sjukskriven sedan en vecka.. Ja ni läste rätt.. Jag har välkomnat den omtalade väggen med en rejäl smäll. Utbrändheten är ett faktum, och jag känner mig bara så tom.
Tänk att den här panikångesten som var en helt vanlig dag i mitt liv förut, känns så främmande och läskig idag.. ?
Jag har försökt få en läkartid i en vecka nu pga mitt mående, men utan att lyckas. Hur jävla svårt ska det vara att få en läkartid?! Allt jag vill just nu är att bara få sova ordentligt iallafall.. Från och med måndag behöver jag ett läkarintyg, för som det ser ut nu så är det inte läge för mig att gå tillbaka till jobbet. Bara tanken får mig att få kraftig ångest och stresspåslag, huggande smärta i bröstkorgen pga stressen, andfåddhet och tunnelseende, huggande smärta i huvudet som påverkar synen och som gör mig yrslig, och på toppen av allt dessa obehagliga blackouts som gör att jag tappar uppfattningen om vart jag är och vad jag gör. Som det ser ut just nu så är jag livrädd för vad min kropp kan göra mot mig. Alla dessa fysiska grejer som börjat hända ökar panikångesten grovt. För min kropp har strejkat förut genom medvetslöshet när som helst och var som helst, och läkarnas enda förklaring då var att kroppen stänger av för att återhämta sig pga ångesten..
Just nu försöker jag bara hålla mig lugn, sysslosatt och någorlunda stabil, åtminstone tills jag får träffa en läkare och får hjälp..
Häromdagen bakade jag både snickerskakor och kanelbullar. Jag städar, plockar, fixar och donar. Möblerar, planerar, tvättar och funderar. Det lilla jag orkar. Jag scrollar på arbetsförmedlingens platsbank och slänger iväg lite CVn och personliga brev till diverse arbeten som skulle vara intressanta att prova. Allt för att tänka på annat.
Idag var jag till Eskilstuna tidigt på morgonen (kl 7) för att äta frukostbuffé lite spontant med en gammal vän från gruppterapin jag gick i för 3-4 år sedan, och det var supertrevligt! Vi umgicks hela morgonen och fram till eftermiddagen för sen var det dax att åka hem. Fina Elin!
Hur blir det med uppdateringen framöver nu då? Det vet jag faktiskt inte. Det finns massor jag skulle kunna berätta och prata om, men jag orkar bara inte som det ser ut just nu. Jag tar en dag i taget och försöker orka med det vardagliga. Och det är väl så det får bli just nu. Jag återkommer när jag orkar, när jag vet mer av en läkare, när jag kanske fått något bra besked, jag vet inte. Vi får se. Ni får ha överseende.
Ha en bra helg, tja!
Hej mitt vinterland
Denna sköna, lediga Måndag har tyvärr bjudit på en del ångest.. Jobbet har ringt mig 3 gånger varav första gången kl 06.30, då jag också blev väckt och sen inte kunde somna om. För varje gång de ringt har ångesten blivit värre så till slut klädde jag på mig och gick ut på en långpromenad i högt tempo med musik i öronen på grusvägar för att koppla bort allt en stund. Givetvis började det snöa jättemycket så till slut vände jag om och gick hem igen.
Jag har känt mig ganska matt i kroppen hela eftermiddagen och kvällen, jag är lixom helt slut och somnade nästan i soffan efter middagen trots att jag inte gjort speciellt mycket idag förutom promenaden i förmiddags. Visserligen har det varit stressiga och jobbiga dagar senaste veckan, men tror nog att ångesten sugit åt sig en del av min kraft idag.
Anyway, imorgon är en ny dag med, förhoppningsvis, ny energi. Om jag vaknar tidigt så åker jag nog in till gymmet en sväng då jag brukar känna mig piggare efter det plus att det dessutom är en vecka sen jag var där. Ha en fortsatt trevlig kväll hörni!
Hejdå Luleå
Då satt vi i bilen igen på väg hem till Sörmland efter den här korta visiten. Det har varit så skönt att komma bort från allt och umgås med familjen och få en massa energi om än det varit svårt att släppa jobbet för att jag vet att det är kaos..
Gårdagen bjöd inte på en enda lugn stund då vi först åkte till min bror för att hämta honom, sen stanna vi på storheden för att fixa presentkort till mamma och vin och lite annat. Efter det stannade vi en sväng hos farmor för att ta en snabb kopp kaffe och kramas lite mer med henne och faster Lena innan vi åker hem. Efter det gjorde vi ett snabbt stopp på Coop för att köpa kort och sen lite drickbart till hemresan och där träffade vi mina gudföräldrar som jag inte träffat på flera år vilket var supertrevligt, och efter det var det dags för resten av alla förberedelser i lokalen inför kvällens fest. Det var en hel del att fixa och hacka då det bjöds på tacos medan mamma var hemma en sväng och fixade sig.
Kvällen var väldigt trevlig med mycket prat och skratt och mamma verkar väldigt glad och nöjd både över presenterna och att ha alla oss nära och kära där. Det enda som är väldigt tråkigt och synd är att det var en så kort visit, och Mange säger det att nästa gång vi åker upp så stannar vi iallafall en vecka och det håller jag med honom om. Det är inte så bara att sitta i en bil 100 mil upp för att sen åka hem dom milen efter bara någon dag, speciellt inte när det varit så stressigt och gått i ett dom här dagarna vi varit här. Men det har varit supertrevligt och jag är så glad över dessa dagar tillsammans med mina nära och kära!
Vi räknar med att vara hemma ikväll någon gång vid kanske 19 tiden, men det återstår att se då vi inte vet hur mycket trafik det kommer vara och hur vädret kommer vara. Men vi har inte bråttom utan det tar den tid det tar. Vi är just nu snart i Umeå och det snöar för fullt och blåser ordentligt här, och vi tänkte väl att vi skulle stanna kring Sundsvall för att tanka, kissa och äta då vi inte har någon matsäck nu utan bara lite läsk och godis.
Hoppas ni haft en bra helg, Tja!
MOT NORRLAND!
Äntligen sitter vi i bilen och är på väg till mitt älskade Norrland och min älskade och efterlängtade familj! Det ska bli så jäkla skönt att komma bort och bara få en massa energi och kramar av mamma, pappa, mina bröder, min farmor och faster. Varför vi åker upp just idag är för att min mamma fyller år imorgon och på lördag ska hon ha 50-årsfest. Det här blir bara som en liten minisemester för våran del då vi åker hem igen på söndag eftersom Mange måste jobba.
Alla väskor är packade och instoppade i bilen, bilen är kollad och påfylld med diverse vätskor samt extra dunkar i bagaget och tankad, och idag har jag förberett en massa mat att ha med på resan vilket blir våran middag då vi båda vill köra på och inte stanna en massa för att köpa mat etc. Jag gjorde mitt första stopp i Örnsköldsvik i somras när jag åkte upp då jag tankade och kissade och sen stannade jag ingen mer gång fören jag var framme så det är väl lite det vi försöker sikta på.
Jag är så himla glad och exalterad för den här roadtripen för det här är första gången Mange följer med upp och det kommer bli första gången han träffar min pappa, mina bröder, farmor och faster. Min mamma har han redan träffat i vintras då hon fortfarande bodde i Malmköping. Det ska bli så himla kul och trevligt, verkligen. Gud vad jag är glad! Full med fjärilar och pirr i hela kroppen!
Ni får ha en fortsatt bra torsdag, själv kommer jag som sagt sitta i bilen fram till typ 2-3 i natt beroende på väglag, trafik etc. Tja!
Hejdå Oktober, Hej November
Fick en liten påminnelse av min kära mor att jag inte bloggat på ett tag, förlåt för det. Hej förresten, hur mår ni? Hur har oktober varit för er? För mig har det varit kaos. Det är mycket som hänt, och mycket som kommer hända framöver. Jag har ju berättat lite om hur turbulent det är på jobbet, hur fascinerad jag blir av hur vissa människor är funtade. Och den 18e oktober fick jag nog..
När jag får kastat i ansiktet att jag är dum i huvudet upprepade gånger så tappar jag lusten totalt. Den 18e oktober ringde jag chefen, och med gråten i halsen sa jag upp mig. Det är självklart väldigt många olika faktorer som är anledningen till att jag faktiskt tagit det här steget nu, jag har varit på väg att säga upp mig hela det här året men inte gjort det p.g.a att jag inte haft något annat jobb att gå till. Men nu orkar jag inte längre. När något tar mer än det ger så är det dax för förändring. Och det är väldigt många känslor och tankar just nu, såklart. Vemod, rädsla, lättnad. Men allting löser sig, och det känns faktiskt bra att ha tagit det här steget nu. Jag måste göra det här för mig skull. Det är ingen som tackar mig när jag ligger där på golvet, i sängen eller i soffan och panikgråter med ångest som omfamnat hela min kropp. I slutet av dagen så är det jag och mitt eget mående som spelar roll. Det är dax att tänka på mig själv och följa magkänslan och hjärtat.
Då kanske ni också undrar: "Har du fått ett nytt jobb?" "Vart ska du jobba nu då?"
Nej jag har inte fått ett nytt jobb, än. Jag var på intervju i Eskilstuna men p.g.a min icke kompletta gymnasieexamen så fick jag tyvärr inte det jobbet. Men eventuellt att jag blir vikarie på lite boenden etc då jag kontaktade den rekryteringsansvarige om att jag sagt upp mig och är intresserad av timanställning också. Och det finns jobb överallt, jag är inte orolig att jag inte kommer hitta jobb. Det är stort behov av vikarier överallt inom vården så det löser sig. Jag söker fortfarande jobb var och varannan dag och jag ska eventuellt träffa en studievägledare för att ta tag i studierna och börja plugga till undersköterska. Allting löser sig. Just nu försöker jag mest stå ut varje dag på jobbet men det är svårt för att det är så kaos.
Nu på torsdag efter att Mange slutat jobbet så sätter vi oss i bilen och dundrar upp till Luleå över helgen för att hälsa på min familj och fira min mamma som fyller 50 år, och jag känner verkligen att jag behöver det nu och få en massa ny energi av dom för just nu mår jag inte alls bra. Egentligen borde jag inte ens gå till jobbet imorgon utan jag borde egentligen gå till en läkare. För jag är utbränd.. Men jag vågar inte, om än jag vet att jag egentligen måste för min egen skull. Men, vafan..
Jag kanske kommer vara lite halvdålig på att uppdatera här den kommande tiden men det är för att det är som det är just nu. Ni får ha tålamod. Jag kommer bli bättre, men just nu måste jag själv orka. Den här konstanta tröttheten som gnager inom mig som inte går att vila bort gör att det till och med är svårt att stiga upp ur sängen. Men det blir bra, tids nog!
Nya möjligheter och spännande utmaningar väntar!
